lej  

MinaBin

 

Under rubriken "MinaBin" tänkte jag skriva lite om vad som händer i mina bigårdar på mellersta Öland, hur och när jag utför olika åtgärder och kanske lite tips och trix som jag lärt under åren.

Jag heter Lars-Eric Johansson och har haft bin nu i 42 år, med olika raser, kupor och ramformat.
Är av Statens Jordbruksverk utsedd som "godkänd biodlare" vilket innebär man ska genomgå bisjukdomskurs motsvarande vad som gäller för bitillsynsmannautbildning.


Det finns många sätt att sköta sina bin på och inget säger att jag gör det enda rätta.

Viktigast är att man provar olika lösningar för att hitta det sätt som var och en vill jobba på.

 

Klicka här om du vill ställa en fråga eller komma med synpunkter!

 

 

 

Aktuellt i bigården  2018-12-05:
Allt lungt, ska påbörja en låda som ska förenkla testen med BeeScanning nästa år. Återkommer.
Liten bakåtblick i höstmörkret, nedan bilder på mina kupor och min biodling 1977....
Formatet var SVEA, ingen isolering mellan låda och ytterpanel, botten var hel utan ventilation.

 

 

Aktuellt i bigården  2018-11-26:
Nu börjar det bli tid för vinterns oxalsyrabehandling, hoppa inte över detta om du vill ha starka samhällen
till våren.
Brukar göra den lite senare, runt lucia, men var lite orolig för hur mycket foder som fanns kvar, vägde därför samtidigt
för att inte störa mer än en gång. Kunde konstatera att för min del var det ingen brist på mat,
troligen var draget på lucern och murgrönan bra i år så det som gick åt för yngelsättningen drog de in.

 

Vilken metod man använder för bekämpning spelar inte så stor roll bara den är vetenskapligt beprövad så vi vet att den fungerar och inte skadar bina för mycket.
De flesta biodlare använder oxalsyra vilket jag tycker är den enda metod som ska användas nu på vintern. Om man droppar eller förångar oxalsyran är inte viktigt bara man Gör En Behandling.

Vill man använda droppmetoden, åk till Himmelsberga och köp en burk oxalsyra och följ det som står på etiketten.
Det är svårt att få rätt mängd om man blandar själv i så små satser, får man för stark blandning skadar man bina och för svag fungerar det inte, så för binas skull köp en färdig burk.
För att lära mer om droppmetoden kolla här: https://www.youtube.com/watch?v=TI9ZUpSMMJo
eller läs på här: https://www.biodlarna.se/app/uploads/2017/02/Varroabek%C3%A4mpning-med-ekologiska-metoder.pdf

Själv använder jag förångning sedan många år tillbaka för metoden passar mig.
Längst ner på denna sida finns en beskrivning från förra året om hur jag gör behandlingen.

 

  Vill också visa några bilder av min kompis som var med
mig hela tiden som jag gjorde oxalsyrabehandlingen, var lite orolig att den andades in ångorna och att jag trampade på den när den sprang runt fötterna hela tiden..

 

 

Aktuellt i bigården  2018-11-10:
När ska detta mörka bi-år börja ljusna?? Nu kommer nästa smäll för många. Eftersom hösten har varit ovanligt varm
så har bina fortsatt yngla. Och det har gått åt massor med mat, risken att det inte räcker i vinter är stor.
Och det finns mycket yngel fortfarande så de som inte behandlat mot varroa i höstas sitter illa till eftersom varroan ökat
med ökad och onormalt hög yngelsättning. Ska under vecka 47 väga mina samhällen och då återkommer jag med
hur det ser ut hos mig och hur jag ska göra om de har för lite mat.

Nytt regelverk om bitillsyn träder i kraft 1 jan 2019.
Om innehållet i detta regelverk kan man tycka olika.
-Bitillsyn tillkallas endast om biodlaren konstaterat yngelröta eller trakékvalster.
-Ett större ansvar faller då på biodlaren.
-Om sjukdom konstaterats inrättas ett skyddsområde tre km runt den smittade bigården.
-Församlingsgränserna försvinner och ingen besiktning behövs för flyttning av samhällen eller material om
 inte området är förklarat smittat ellet flytt sker till en annan zon tex ej "varroasmíttat" område.
-Man ska själv hålla koll på om området man befinner sig i är smittat område, hur man gör det framgår inte men jag
 gissar att det kommer att skapas någon webbsida på jordbruksverket.

Här kan du läsa hela texten från jordbruksverket
Och här direkt på jordbruksverkets sida

 

Aktuellt i bigården  2018-10-12:
Först, tack för alla svar på min lilla enkät, trodde aldrig så många skulle svara och komma med tips!
Det var flera som önskade att jag förklarade lite mer utförligt och det ska jag försöka.
Och eftersom 100% tyckte jag ska fortsätta skriva så gör jag det!

 

Nu är det brittsommar, underbart att se bina dra pollen nästan som en vårdag. Här är det en av mina avläggare som hämtar pollen.
Bottnen är en "Lundellbotten" som finns ritningar till här på hemsidan. Jag gjorde några i vintras med mitt ramformat "Farrar eller 3/4 Langsroth" och de har fungerat bra, enda nackdelen är att den lösa bottenskivan som går att flytta i ett övre sommarläge eller nedre vinterläge kittas fast rejält av bina. Ska se om det går att komma på en lösning på detta över vintern.

Om man lägger handen ovanpå yngelummet känns värme, alltså yngelsättningen är fortfarande stor.
Detta innebär att höstens oxalsyrabehandling kommer jag inte att göra fören strax före jul, tror inte samhällena är yngelfria fören då.

 

För snart tre veckor sedan tog jag bort plastskivan på fodermataren så att bina kom in i lådan för att kunna slicka den ren på den kvarvarande sockerlösningen. 
Normalt brukar jag stänga efter ett par dagar men han inte med det i min utebigård. Och vad händer då, jo, bina bygger igen uppgången! Så det blev onödigt extrajobb.

Som syns på den vänstra bilden viker jag bara tillbaka en liten bit av plasten när jag sätter på foderlådan och nu när jag stänger viker jag bara tillbaka och sätter tillbaka lådan på plasten. För att få bort bina som sitter i uppgången på foderlådan lägger jag en tygbit över uppgången och 5-6 droppar bittermandelsolja, så är bina borta på 30 sekunder.

Foderlådan får vara kvar över vintern, en extra isolering och enkelt om man måste ge extra foder tidigt på våren.

 

Också här är jag sent ute.
Brukar låta staplarna med lådor och ättiksyra stå ute 2-3 veckor men nu äntligen ska de in.

Lägger ett lager med tidningspapper mellan varje låda, omständigt ja, men för mig är det värt att inte få in vaxmal i lådorna men även att inte allt är kladdigt till våren.
Jag tar alltså lådorna direkt efter slungning för behandling med 75% ig ättiksyra, slicka ramarna rena får bina göra på våren när lådorna sätts på, det blir en exta kick då.

Sorterar också staplarna och det lilla verktyget för att ta bort klammarna från tidningarna sparar många naglar.

 

Flera har frågat om rökpusten och jag måste erkänna att jag använder den inte så mycket.
I sommar har det ju varit förbjudet och på sommaren fungerar det lika bra med en duschflaska med vatten för att få bort bina från kanterna på lådorna för att undvika bikrossning.
Men på hösten när bina brukar vara lite mer ilskna använder jag den, och jag eldar med gamla tretexplattor och murkna träbitar.
Tänder gör jag med äggkartonger och för att få eld en butanbrännare, enkelt och fungerar alltid.

Rengör, nja inte mycket, tjäran som blir på lock och kanter bränner jag bort med butanbrännaren.

 

 

Aktuellt i bigården  2018-08-31:
På tisdag är det Mose-dagen, den dag som i gamla tider skulle vigas för bislakt och invintring.
Så idag, fyra dagar för tidigt:) har jag fyllt på sista sockergivan, sen ska mina samhällen va klara för vintern.

Jag väger alla och den mängd socker och honung som mina bin ska ha i yngelrummen får i år inte
understiga 18kg helst 20kg.
Har tidigare år på Öland nöjt mig med 14-16kg men efter förra årets vinter har jag konstaterat att det inte räcker
utan bara skapar en massa arbete på våren med extra matning och samhälle som dött av hunger.

Varför jag väger och använder socker istället för Bifor är att jag kan styra mer och verkligen se till att samhället
har foder, om man bara sätter på en dunk Bifor vet man inte alltid om samhället har fått ner maten eller
om det blivit rövat av andra bin. En annan anledning är att jag är smålänning.....
Och oftast räcker det att lyfta i bakkanten på kupan, med lite vana känner man direkt tyngden och om allt är ok.

Vad som återstår om en vecka sisådär är att öppna foderlådorna så bina kommer in och kan slicka dessa rena,
lägga på plasten så gången till foderlådan stängs och vänta på Oxalsyrabehandling i december när allt ynglet krupit ut.

 

 

Aktuellt i bigården  2018-08-20:
Idag firar vi honungens dag. Grattis:)
Och jag har startat invintring. Alla samhällen är vägda så jag vet hur mycket socker de behöver.
Och den första sockergivan på 10kg/samhälle är blandad och ska ges ikväll.
Brukar inte ge mer än 6kg första gången men i år är det inte mycket honung kvar i yngelrummen
så de får lite mer så jag klarar invintringen med två fodergivor.
Ja, jag vet att jag är omodern som inte använder Bifor men jag gillar att använda socker, det passar mig.

Och har ni sett att fågelbären blommar om? Lät som en svärm i buskarna i eftermiddag.

Aktuellt i bigården  2018-08-07:
Nu har jag slutskattat alla mina samhällen, och lyft lite på bakändan av kuporna för att bedöma hur mycket mat
de har. Jag har satt på lådfodrare på alla för att fortsätta stödmata med lite 50% sockerlösning.
Gav alla "lätta" samhällen 1,5 liter och de tunga bara en skvätt för att simulera drag. Det är fortfarande tid att få fram
vinterbin och man får passa sig så man inte fyller ramarna med socker så inte drottningen har plats med äggläggning.
Förvånansvärt många samhällen har mycket mat i yngelrummen, så det är bara årets avläggare som behöver stödmatas nu,
matningen är mest till för att få ökad äggläggning.

Vi är många som haft samhällen där drottningen helt slutat lägga ägg under den ovanligt varma sommar vi haft.
Fick idag veta att detta är det normala vid medelhavet, drottningen lägger inga ägg där nere under de två varmaste
månaderna, så det kanske är naturligt nu när vi har medelhavsklimat.... (Källa: Lundell)

Igår behandlade jag även för varroa. Jag har under två år använt Tymol på hälften av samhällena och
förångar Oxalsyra på den andra halvan och tänkte göra samma i år för att se om det blir någon skillnad.
Men det gick inte i år, det var för varmt för att använda Tymol, så jag använde "HiveClean" på hälften.
Har i år ovanligt lite varroa, trodde först att behandlingen i våras med HiveClean var riktigt effektiv men börjar
fundera på om inte det är den extrema sommaren med yngeluppehåll som är största orsaken.

Visar ett par bilder på mina fodrare samt på min "fyrling", en kupa med fyra små samhällen där jag vintrar in reserv-drottningar.

Här har jag använt de gamla hederliga ballongerna. Egentligen är de riktigt bra att invintra med dessa, är det ett samhälle på hösten som har svårt att ta foder, använd en ballong, det funkar alltid!

 

Aktuellt i bigården  2018-07-22:

Fortfarande inget regn. Nu har jag gett upp vad gäller honung för i år, nu gäller det att hålla de stackars bina vid liv.
Och se till att de fortfarande lägger ägg så vi får friska vinterbin.

Jag har tagit av alla skattlådor utom en, och avläggarna matar jag var tredje dag med en
honungsburk honungsvatten så det blir så många nya bin som möjligt.

Tänker vänta till första veckan i augusti, sedan slutskattar jag (om det finns något kvar då i skattlådorna...),
varroabehandlar och ger sockerlösning 50/50% ett par veckor i små givor.
Detta för att de ska fortsätta lägga ägg och att jag inte ska fodra så mycket att det fyller ramarna med mat.

Skattlådorna behandlar jag med 75%ig ättiksyra för att ta ihjäl vaxmotten och Nosemasporer.
På bilderna syns hur jag gör en stapel med skattlådor och sätter en avskuren jousekartong med veke och
ättiksyra överst, sen en takskiva så det blir tätt och ett spännband.
Och, UTOMHUS, allt rostar av ättiksyra, även det man tror är rostfritt:)

     

 

Aktuellt i bigården  2018-07-09:

 

Fortfarande inget regn och ingen nektar att hämta.
Så här såg det ut mitt på dan på min drottningkupa där jag övervintrar 4 drottningar.
De har inget att göra...

Jag har i dag lyft lite i bakändan på varje kupa för att känna vikten. För nu börjar till och med honungen ta slut i skattlådorna och det gäller att se till att drottningen fortsätter att lägga ägg, finns ingen mat måste vi fodra.

Och se upp så det inte blir röveri!
Mata sent på kvällen och tejpa  springorna på dörren till slungrummet:)

 

Till Er som önskar beställa Ölands Biodlarförenings honungsetikett:
Tryckeriet har semesterstängt 9 juli - 3 augusti.

Aktuellt i bigården  2018-06-24:
Tittade idag till mina avläggare. Inte bra....
Flera var nästan helt utan mat och de två ramar med foder som de fått vid skapandet för snart tre veckor sedan var helt slut.
Och drottningen hade naturligtvis slutat att lägga ägg, finns det ingen mat blir det inga nya bin. Så alla fick i dag ett halvt paket med foderdeg.
Imorgon ska jag göra tre avläggare till eftersom mina drottningar går startklara i parningskuporna.
Och här gäller att drivfodra om de ska bli invintringsdugliga, för nu är det inget drag alls.
Jag kan inte minnas något år tidigare när det inte ens finns så mycket nektar att de kan klara sig själva vid midsommar.
Nu måste vi få regn!!

Aktuellt i bigården  2018-06-22:
GLAD MIDSOMMAR!!

Igår och i dag har jag bytt ut ett gäng drottningar som var gamla eller inte presterade.

Jag väntar så att jag ser att det är riktigt täckt yngel i parningskuporna och inte puckelyngel. Vill inte riskera att tillsätta en drottning som är dåligt parad.

De små ramarna från parningskuporna sätter jag i en vanlig låda mellan ett par tomramar. Och ovanpå ett spärrgaller och en låda med utbyggda ramar och en drottning. Och vips så har man ett nytt samhälle.

 

Aktuellt i bigården  2018-06-17:
Nu börjar det komma en period utan drag alls. Se upp för röveri!
På alla avläggare och svaga samhällen minskar jag flusteröppningen till 4-5 cm.
Och behöver man mata eller drivfodra gör detta sent på kvällen så inte detta triggar igång röveriet.


Första slungningen för året är avklarad.

Jag täcker av med en varmluftspistol, går mycket snabbt på dessa vita täcklock. På hösten funkar det inte utan då är det gafflen som gäller.

 

Efter jag blåst av täcklocken skrapar jag av det sista med en "supergaffel", den är vass och funkar riktigt bra

 

Så in i slungan med ramarna, och under tiden slungningen pågår täcker jag av nya ramar.
Jag kör totalt 9 minuter i slungan, 2x 30sek sakta, 2x2min lite fortare och 2x2min snabbt.

 

Och efter silning när jag tappar på 30kg dunkar så gör jag en sista kontrollmätning av vattenhalten, får inte va över 18%, då är risken för att honungen jäser stor.

Silningen gör jag nu med nylonsilar, lättare att rengöra och fungerar bättre än de rostfria gjorde.

 

Aktuellt i bigården  2018-06-03:
Vilket underbart väder! Nu är det fullt drag på alla blommande buskar
men snart torkar våra blommor bort om vi inte får regn.

 

Sista omgången drottningodling är gjord och alla parningskuporna har fått en kläckfärdig drottningcell.
Och visst är det härligt att se den fint bortbitna toppen som talar om att här har en drottning krupit ut.
Men man upphör aldrig att fundera på hur smarta de egentligen är?


Jag hade en parningskupa där alla bina satt i foderutrymmet, ett typiskt tecken att de inte har någon levande drottning. Drottningcellen var inte kläckt och när jag öppnade den fanns en levande drottning men tyvärr missbildad och var då värdelös för bina. Hur i hela friden visste bina detta??????

 

 

I morgon är det dax att ta in de första honungslådorna för slungning. Jag använder bitömmarbotten som jag sätter på under förmiddagen och lådorna hämtas dagen efter.
Om det är några bin kvar blåser jag bort dem med en lövblås. Har nog testat alla bitömmare under åren men denna billiga hörnbitömmare är en klar favorit.
När jag tagit in lådorna sätter jag dem på ett par regelbitar så det kommer in luft både under och ovanifrån
Och kör en luftavfuktare under två dygn eller mer beroende på vilken vattenhalt honungen har.

 

Aktuellt i bigården  2018-05-24:
Idag är det finsilning av det utsmälta vaxet som gäller. Jag värmer vaxet på en gammal kokplatta,
silar genom en hushållssil och häller ner det silade vaxet i uttvättade jousekartonger.
Tar man en skvätt vatten också i grytan så hamnar allt smuts i botten på kartongerna eftersom de är höga och smala,
eftersom vax flyter på vatten och smutsen är då lätt att skrapa bort.

Och drottningodlingen fortsätter att gå bra, i det här vädret är det svårt att misslyckas.
Alla celler är täckta idag och buras för att flyttas in i kläckningsskåpet. Omgång nr två buras också
men får stanna kvar hos bina tills det blir ledigt i kläckningsskåpet på lördag då första omgången
är kläckningsfärdiga och ska sättas in i parningskuporna och några i avläggare.

 

 

Aktuellt i bigården  2018-05-20:

IDAG ÄR DET BIETS DAG! WORLD BEE DAY! som firas  i nästan hela världen.

 

Och min drottningodling gick hyfsat trots att jag trodde de skulle bygga i hop alla cellerna med vax som de kan göra
vid så här varmt väder och superdrag.
13 celler fick jag som första omlarvning och som nu ruvas i kläckningsskåpet och njuter av 34,5 graders värme.

I kväll startar jag en omlarvning till nu med 32 celler och nu från min nya avelsdrottning.
Denna gång med viselöst samhälle. Har nu på fm satt två yngellådor med drottningen på en egen botten
vid sidan om och den tredje yngellådan med skattlådor för att driva upp cellerna på orginalplatsen.

 

 

 

Idag har jag mottagit ett pris från
Drottning Victorias fond:

För framstående insatser inom biodlingen på Öland"
med motiveringen:

”Lars-Eric är en innovatör inom biodling som törs prova okonventionella metoder som han tror är bra för främst bina och i förlängningen biodlarna. Att få fram snälla och friska bin är hans främsta gärning och han delar gärna med sig av sin kunskap och sina erfarenheter.”

Tack!

 

 

Aktuellt i bigården  2018-05-15:
Idag började jag med årets drottningodling. Detta är höjdpunkten på bi-året för mig, att försöka få fram drottningar som är snälla, klarar vintern bra, och inte svärmar.
Två samhällen förbereddes genom att ta översta yngellådan, leta reda på drottningen och släppa ner henne i den understa yngellådan, ta bort en ram och göra ett utrymme mellan två ramar med täckta celler där jag efter omlarvningen kan sätta ner odlingsramen.
Denna yngellåda sätts ovanpå skattlådorna och efter en timma börjar bina känna sig drottninglösa, och tar hand om odlingsramen.

 

Här ser vi till vänster hur en yngellåda står överst, ovanpå skattlådorna och med ett extra spärrgaller underst för säkerhets skull. Om jag av någon anledning inte kan bura eller hämta drottningarna i tid kryper de i alla fall inte ner och tar död på den parade i yngerlådan.....

Detta sätt att odla bruksdrottningar påverkar inte honungsskörden eller samhällets utveckling alls och är enkelt.

 

 

 

Odlingsramen sätts mellan två ramar med täckt yngel

 

Jag tar en ram med små larver från det samhället som har min bästa drottning.

Är larverna krökta som en banan har de perfekt ålder, är de som ett U eller en hästsko är de för gamla.
Jag lägger alltid två larver i varje cellkopp, bina tar bort den de inte vill ha av de två. Lägger också lite färsk honung på cellkanten så att bina ska hitta den direkt, inbillar jag mej iallafall.....

Använder den kinesiska larvnålen, en bra pannlampa och de starkaste glasögonen som går att köpa på Clas O....

Nedan en enkel kopia av det excedokument som jag använder.

 



Aktuellt i bigården  2018-05-05:
Nu kommer värmen! Och nu måste vi hänga med för det går fort. Om om vi inte är med i binas utveckling får vi en svärm före midsommar.
Jag låter bina bygga ut 10 ramar varje år, och nu sätter jag på yngelrum nr: tre högst upp. Jag sätter fem utbyggda och fem ramar med mellanväggar, en utbyggd i varje kant och tre i mitten. Och om det ser ut som på bilden så åker även spärrgaller och en skattlåda på också med hälften mellanväggar för det är nu på våren som de bygger bäst.
Nästa skattlåda alltså nr 2  som sätts på är med utbyggda plastramar.

Om det ser ut så här när man lyfter på plasten, alltså att det finns bin i nästan varje kakgång måste skattlådor på direkt.

Men innan skattlådorna sätts på kan man kolla hur mycket varroa som finns. Det brukar inte va så mycket så här års om man skött den sena höst/vinterbehandlingen.

Själv har jag testat med att lägga ett varroagaller i botten och droppa i HiveClean eller VarroMed. Kontroll efter ett par dagar.

Är det mycket varroa i nedfallet måste en behandling göras direkt innan första skattlådan och sedan kanske ytterligare en i juni/juli. Det är alltid bökigt eftersom skattlådorna måste tas bort och tömmas på bin, och sen på igen efter behandlingen. Men i detta fall har vi inget val om samhället ska kunna få fram friska vinterbin och ha en chans att överleva vintern..

 

 

 

 

Har vi inte satt i nya vaxkakor i de ramar som vi smält ut så är det hög tid. Jag använder två trådar som jag spänner med ett litet verktyg.

 

 

Biodlarcafé Capellagården  2018-04-22
Först vill jag tacka alla (tror det var 37 biodlare!) som kom och lyssnade trots det underbara vädret.
Hoppas jag kunde förmedla något nytt!
Jag lovade att återkomma här med en del adresser där ni kan läsa mer:

Tillverkning av Thymolbitar och applicering med Thymol av Erik Östlund

Var man köper HiveClean innan Apoteket tar över...

Hur man gör oxalsyrabehandling via sublimering(förångng) när man har som jag nätbotten.

Alla utbrott av Amerikansk yngelröta i hela landet

Vill också rekomendera "Jan-Unos Anderssons" sida, liksom jag är han en gammal biodlare som har samma erfarenhet och nått samma resultat som jag, och han kan förmedla det på ett mycket bra sätt!

 

 

Visst är väl våren på Öland underbar!
Bilden tagen i Hallstorps hage på väg mot Capellagården.

 

Aktuellt i bigården  2018-04-21:

Idag har jag smält ut vaxet från gamla ramar. Jag smälter en låda gammalt vax från varje samhälle varje år. Och alla tre lådorna från de som dött i vinter, jag hade fyra samhällen som inte klarade vintern.
Det är årets tråkigaste bisyssla.
Som jag driver min biodling så måste jag smälta gammalt vax på våren men det finns en annan stor fördel.
Inga bin kommer. På hösten kommer tusentals bin när man smälter vax, på våren inte ett bi, de har annat att göra när sälgen blommar.
Först smätning med en elektrisk kokare där ramarna får koka i 15 min, sen skrapa ramarna rena från en del propolis som inte smält.
Och sen en ny smältning och silning, ner med det smälta vaxet i en tvättad mjölk eller jouse kartong. Då får man jättefina lagom stora vaxklumpar och det är lätt att skära bort pollen och skräp från underdelen eftersom mjölkkartongen är hög och smal.

 

 

 

Aktuellt i bigården  2018-04-13:

Har nu rensat bort döda bin från bottnarna på de samhällen som inte redan fixat detta själva. Jag vintrar alltid in på tre lådor (3/4 Langsroth) och har idag tagit bort understa lådan för nedsmältning av gammalt vax. På så sätt byter jag 1/3 del av allt vax varje år. Två lådor Lågnormal är ungefär samma som tre lådor 3/4 Langsroth.

Nu måste vi se upp! Det har gått åt mycket mat i vinter för mina bin och nu börjar yngelsättningen på allvar med jättehög åtgång på socker. Och så här års är det de starkaste, de vi är mest rädda om som svälter ihjäl om vi inte ser upp. Så på med foderdeg vid minsta tveksamhet. Det går smidigt att skära bort plasten från ena sidan på foderdegen och lägga denna sida nedåt direkt på ramarna. Lägg sedan på en upp och nedvänd foderlåda så får taket plats.
Eller om du har en Lundellbotten är det ännu enklare att lägga in honung eller foderdeg på bottenskivan.

Och med värmen som ska komma i helgen så kommer myrorna. Finns stackmyror i närheten kan de utplåna ett samhälle på ett par, tre dagar. Har de börjat angripa, ställ kupan på ett stycke byggplast som sticker ut en dm åt alla håll.
Myrorna har svårt att krypa runt kanten. Eller häll ett kg socker i myrgången en bit från kuporna. Myrorna är som vi och går inte längre än de behöver för att hämta mat.

Fick förra året avelsdrottningar från Kullen i Höganäs och en av dessa verkar riktigt bra än så länge. De har varit stilla med låg foderförbrukning och rensningsflög först denna veckan. Botten helt tom på döda bin, de få som fanns har de själva städat bort. Så nu håller vi tummarna för kraftig yngelsättning och inga svärmtendenser, då har jag den perfekta avelsdrottningen enligt mig.

 

 

 

Aktuellt i bigården  2018-04-06:
Igår kollade jag för första gången i år hur det stod till i bigårdarna. Alla samhällen vägdes och jag kände ovanpå plasten som jag har över samhället att det var varmt så yngelsättningen kommit igång. Tyckte det var lite för kallt för att störa bina med att rengöra bottnarna så det får vänta ett par veckor till.

Men oj vad mycket mat det gått åt denna vinter! De flesta samhällerna hade inte mer än 2-3 kg kvar, så lite har jag inte mätt upp sedan år 2004. Och nu går det åt mycket mat när drottningen börjar lägga ägg och sälgen snart blommar.
Jag gav flera samhällen ett halvt paket foderdeg som hjälp för våren verkar dröja i år.

Och jag som har varit så stolt över mina små vinterförluster som legat under 5% de senaste 15 åren. Men i år ligger jag på över 10% och flera samhällen verkar svaga. Jag testade i år att invintra ett par samhällen på helt oisolerade kupor, alltså endast 20mm tjock trälåda. Men det gör jag inte igen, båda döda..... Men för många fungerar det ju bra, men inte för mig..

Nu väntar vi på att sälgen ska börja blomma så vi kan hjälpa de lite svagare samhällerna komma igång med lite sockerlösning som drivfodring.
Och rengöra bottnarna, det blir en svart beläggning av alger som jag borstar bort med rotborste och grönsåpa, intorkad biskit går hyfsat bra att få bort med insektsborttagning för bilen som får ligga på en stund..

Har funderat mycket varför det alltid är något samhälle som inte hinner ut utan måste göra sina behov på flustret och ibland även inne i kupan. Det finns ju experter som har sanningar om detta, fel vinterfoder, störningar, Nosema, varroa, men det måste vara något annat som vi inte förstår. Kanske att drottningen inte mår bra??? Fått vinterkräksjuka??
Ofta klarar sig samhället men det är ju ett fasligt jobb att rengöra.

 

Alla biodlare måste anmäla uppställningsplats för sina bisamhällen när man börjar sin biodling och sedan i intervaller om tre år.

I år är ett sådant år!

På Öland anmäler vi uppställningsplats för bisamhälle till Länstyrelsen i Östergötland.Det är numera enkelt, bara att gå in på deras sida och fylla i uppgifterna om du inte vill skicka med snigelpost.
Här är adressen.

http://www.lansstyrelsen.se/Ostergotland

Aktuellt i bigården  2018-01-18:
Alla mina samhällen lever och mår bra. Jag brukar lyssna ett par gånger varje vinter med en liten mikrofon som jag sticker in i flustret. I år var de ovanligt lugna och brummade bara svagt. Tror det beror på  den jämna temperatur som varit, runt nollan hela vintern. Har man bara nätbotten så de får luft och ventilation mår de bra.
Vad är nyttan med att lyssna på bina mitt i vintern? Ingen, bara nyfikenhet och längtan till våren.

Aktuellt i bigården  2018-01-06: 
Du vet väl att det går att försäkra dina samhällen.
Om du är medlem i Sveriges Biodlares Riksförbund kan du försäkra dina samhällen för 25kr/kupa om olyckan är framme och du drabbas av Amerikansk yngelröta i bigården.
Läs mer här:  Försäkring.

Digitala anteckningar om bina i din telefon?
Nu är det danska programmet Hivelog översatt till svenska. Så är du intresserad av ett digitalt registerkort för dina bisamhällen så skapa en användare och testa! Det kostar inget. Här är adressen.
Tycker du det är för kladdigt och omständigt att skriva i telefonen när du jobbar med bina, gör som jag, använd röstinspelningen i telefonen och tala in det som är bra att veta till nästa gång för att sedan anteckna i lugn och ro när du kommer tillbaka hem. Fast jag använder och antecknar i Excel......


Aktuellt i bigården  2017-12-13: 
Nytt från Preben Kristiansen, Bihälsokonsulent
Tre nya läkemedel mot Varroa är godkända:
Sedan ett antal år tillbaka har följande två läkemedel mot varroa varit godkända i Sverige, Apistan med den aktiva substansen tuu-fluvalinat och Apiguard med den aktiva substansen Tymol.
Nu har även VarroMed, Apivar och Polyvar godkänts.
VarroMed är en lösning som tillförs bisamhället genom droppning på samma sätt som oxalsyra i sockerlösning. De aktiva substanserna är myrsyra och oxalsyra, vatten, sackaros, citronsyra och propolisextrakt. VarroMed är samma produkt som HiveClean vilken använts under många år i Europa dock utan att varit godkänt som läkemedel. (http://www.lustgarden.biz/sv-SE/beekeepers-selection-f%C3%B6r-biodlare/bee-vital-34715053)

Jordbruksverket har ju sedan två år tillbaka aviserat om omfattande ändringar i regelverket om bekämpning av bisjukdomar och parasiter. Nu har de meddelat att det blir ingen ändring. Så det blir inget nytt "deligerat undersökningsansvar" och "godkänd biodlare" kommer att finnas kvar.
Under 2018 kommer det att hållas kurser igen för "godkänd biodlare".

Aktuellt i bigården  2017-11-24: 

Då kan vi lägga årsmötet för 2017 till handlingarna, det är alltid trevligt att träffas och diskutera bin!

Bisamhällena börjar nu bli yngelfria och sakta sätta sig i klot, så vi kan väl ta som regel att efter årsmötet börjar det bli dags att titta till bina igen för att få bort en del Varroa.
Jag öppnar aldrig ett samhälle så här års för att se om de har yngel, för mig räcker det att lägga handen ovanpå plasten eller täckbrädorna och känna om det är varmt. Är det kallt anser jag att de inte har yngel och då kan vi behandla med Oxalsyra mot Varroan.

Vilken metod man använder för bekämpning spelar inte så stor roll bara den är vetenskapligt beprövad så vi vet att den fungerar och inte skadar bina för mycket.
De flesta biodlare använder oxalsyra vilket jag tycker är den enda metod som ska användas nu på vintern. Om man droppar eller förångar oxalsyran är inte viktigt bara man Gör En Behandling.

Vill man använda droppmetoden, åk till Himmelsberga och köp en burk oxalsyra och följ det som står på etiketten.
Det är svårt att få rätt mängd om man blandar själv i så små satser, får man för stark blandning skadar man bina och för svag fungerar det inte, så för binas skull köp en färdig burk.
För att lära mer om droppmetoden kolla här: https://www.youtube.com/watch?v=TI9ZUpSMMJo
eller läs på här: https://www.biodlarna.se/app/uploads/2017/02/Varroabek%C3%A4mpning-med-ekologiska-metoder.pdf

Själv använder jag förångning sedan många år tillbaka för metoden passar mig.
Sättet jag använder är ganska omständligt beroende på att jag har enkla nätbottnar. I vinter ska jag tillverka några bottnar som Hans Lundell konstruerat fast med mitt lådformat, här kan du läsa mer om dessa bottnar.

Jag tycker inte om att öppna och störa samhället när de gått i klot, och eftersom jag sticker in en tät botten under samhället genom att lyfta bakkanten på kupan känner jag också på tyngden om de har foder så det räcker.
Det är nästan alltid något samhälle som blivit utsatt för röveri och har för lite mat kvar. Och vet man om att de har problem kan man alltid hjälpa dem mycket tidigt på våren med foderdeg. Har märkt att hos mig är det alltid en två eller tre års drottning som blir rövad, aldrig en ettårsdrottning, därför är det extra trist för det är oftast en av mina avelsdrottningar som de ger sig på.

Hur jag behandlar med förångning har jag nedan några bilder på, och hela mitt sätt att behandla är taget från en tidigare yrkesbiodlare P-O Gustavsson, som har kvar sin websida och jättebra beskrivning här: http://beeman.se/index-f.html.

Nu vet vi genom flera universitetsstudier både i England och Tyskland att förångning eller sublimering av Oxalsyra är den metod som skadar bina minst och är mest effektiv. Och man kan behandla flera gånger om året utan negativ inverkan på bina och inga mätbara restprodukter i honungen. Själv har jag i år för första gången använt förångning även i höstas efter slutskattning på hälften av mina samhällen. Läs här:

tatningsbotten Extra tätningsbotten som sätts in under nätbottnen genom att lyfta bak på kupan och sticka in den under. Detta för att det ska bli tätt så inte gasen försvinner genom nätbottnen.
Så här ser tätningsbottnen ut:
Täta flustret, jag använder bitar från ett gammalt liggunderlag det är 9-10 mm tjockt.

Fyll på med två gram Oxalsyra.

Anslut batteriet i exakt 2,5 minuter, därefter koppla från batteriet och vänta 2,5 minuter till så gasen hinner fördela sig i hela kupan. Sen går vi till nästa samhälle.

Man kan se rök komma ut ur kupan så använd ansiktsmask!

Det finns nu mycket smartare förångare som snabbar upp mycket om man har lite fler samhällen, som jag sneglar lite på till nästa år. Denna firma har även ett annat medel, BeeVital, som jag funderar på att använda till våren innan första skattlådan åker på. Se här: BeeVital

När behandlingen är klar rör jag inte samhällena alls förrän efter rensningsflygningen till våren.
Då ska bottnarna skuras. Och detta gör jag inte så mycket för binas skull, de rensar ut döda bin själva, utan för jag vill ha ett rent fluster att titta på utan alger och smuts, flustret är ju samhällets skyltfönster!

 

Aktuellt i bigården  2017-11-03:

Nu ska alla samhällen få lugn och ro och jag stör inte bina på något sätt.
Se till att flusteröppningarna är fullt öppna, särskilt viktigt om man inte har nätbotten, bina vill ha frisk luft under vintern. Tänk på att höjden på flustret inte får vara högre än 8 mm så mössen stannar utanför. Några Talgoxar brukar specialisera sig på att hämta bin på flustret men det brukar vara mer ett bekymmer för biodlaren än för bina… Ibland sätter jag någon yvig gren mot flustret så inte fåglarna kan sätta sig om de är jobbiga.

Snart är alla samhällena yngelfria och jag kan göra vinterns behandling mot varroan, vilket för min del sker med förångning av oxalsyra.
Jag återkommer när jag tycker det är rätt tid att utföra detta och hur jag gör denna behandling.

 Dags att underhålla skattlådor, spika och tråda ramar mm.

 Klicka här om du vill ställa en fråga på det jag skrivit eller komma med synpunkter!